Lepas baca blog Wanrose, rasa sayu pula mengingat kebesaran Allah. Aku juga rasa bersyukur walaupun kadang2 lupa diri tak reti nak bersyukur kpd Allah. eg Dulu nak sangat blaja kat over the sea walaupun sekangkang kera kononnya nak experience dengan different learning environment. Yes Allah dah perkenankan doa ku dengan dengan diiringi doa dan redha suami. Now kadang2 ada juga keluhan kecil, napa la x belajar kat Msia kan senang, x de la berulang alik KL-SG dan selalu perang emosi dengan pk si kecik n school work yang sangat menekan.. competition dengan budak2 yang sangat pandai juga sangat menekan.
Akhirnya saya redha sendiri. This is what I wanted. When other ppl ask why not just study in Malaysia I said coz I x dapat JPA scholarship. Then apply LKY dapat scholarship. So here I am now..haha nak sedapkan hati sendiri.. Di LKY saya dah mula turunkan expectation. B grade is OK. tak kan nak A aje. This is not like my undergrade where I can score As with certain degree of hardwork. It is not applicable in LKY. Blaja mcm nak mati. Buat assignment mcm gile, there is no guarantee to get A ok. Bell curve!!! Tak kan la nak jadi top student di mana berada. Anyway master ni bukan nak berkira grade but more to what we learn throughout the program. Bak kata kawan ku "B grade di LKY itu mungkin lagi bagus dari A grade dari skolah yang mana yang nga jelas." Giler apa kan kalau nak masuk LKY tu pun ntah2 ala2 cukup2 makan, pastu ada hati pulak lagi nak secemerlang those fullbrights?? Astagfirullah..cukup2 la..bersyukurlah dan sedar diri la..Manusia memang x pernah puas..
So I keep remind myself..cukup2 la. Wasatiah la..I now sudah mula merendahkan matlamat utk cukup sekadar average student. So B+ is good enough for me here. A is bonus. C cuba hindari. F nauzubillah..Thanks also for reminding me friend.. as a frequent traveller, being far from family, ur performance is much2 better than those who are still single, live comfortably here in SG yet scored the lowest grade in the class. Kamu itu udah bagus. U are doing well even not among the best.
So I keep remind myself..cukup2 la. Wasatiah la..I now sudah mula merendahkan matlamat utk cukup sekadar average student. So B+ is good enough for me here. A is bonus. C cuba hindari. F nauzubillah..Thanks also for reminding me friend.. as a frequent traveller, being far from family, ur performance is much2 better than those who are still single, live comfortably here in SG yet scored the lowest grade in the class. Kamu itu udah bagus. U are doing well even not among the best.
Then Allah juga beri erti kenal rindu, erti menghargai kasih dan pengorbanan suami dan Allah buka mata kami berdua untuk lebih menghargai antara satu sama lain bila dah mula hidup berjauhan. I can also see that he loves Dhani so much and he is now more concern bout Dhani than I am. Sykur alhamdulillah. Tapi yang x berapa best Dhani always ask Papa mana? setiap kali papa ilang sekejap. Seems that mama is now less important ya son? Anyway i know u still miss me when papa said that Dhani sleeps with mama's videos n photos every night. Oh dear mama miss u too. Always.. Isn't this other part of my life worth more than A++ grade??? So bersyukurlah..Alhamdulillah..
Terima kasih dan syukur atas kurniaNya..